Nu skall jag försöka ta mig samman och skriva om kattungarna, inte lätt efter att ha påbörjat inlägget om ungarnas Onkel Leo som tyvär inte längre finns med oss. (separat inlägg om Leo kommer).
Nu skall vi ta det här med buspojkarna, busiga är kanske ett lindrigt ord för dessa ungars framfart.
När jag sitter vid datorn så känner jag mig som damen i filmen “Ensam hemma” hon som stod i parken och hade duvor på både armar och huvud,. Den slitet klädda damen matade sina vänner i ur och skur, jag kan bara säga att jag lever ett liknande liv nu för tiden. Mina kläder är slitna och kroppen trött av tyngd och det breror på att killarna utsett mig till deras egna första klätterträd.
Tänk er en bild av mig sittande vid datorn klädd med kattungar, en hänger i byxorna en annan försöker få sig en tupplur balanserande på en axel och resten virvlar runt och leker på mig. Den träning jag fått genom mina tre barn är obetalbart eftersom jag nu helt lugnt kan skriva vidare, jag måste förståss ta en paus med jämna mellanrum eftersom min kropp inte tål långvarig belastning. Det är svårt att få en bild av mig och ungarna när jag inte kan fota mig själv.
Som ni säkert förstår så är dessa krabater fruktansvärt bortskämda, som jag sitter nu är ett klart bevis på deras rang i huset.
Det lilla som finns kvar på stolen var min del att sitta på
Här används en av kattens otroliga förmågor, total avslappning
Waldemar i djungeln
Waldemar tror att han inte syns, men det är ju meningslöst att gömma sig bakom en naken stamm.
‘
Barnbarnet Ebba skall såsa (sova) med bäbisarna, om du kikar bakom hennes hår så syns en av ungarna, de andra har just lämnat platsen.
Anskar ser oskyldigd ut och tycks säga att vi har minsan inget gjort, riva ner kuddar och filtar gör bara olydiga och det är inte vi.
Middagslur med mamma.
Även stora grabbar snuttar oavsett hur man kommer åt maten.
Nästan lika stor som mamma men måste tvättas i alla fall.
Är det så här en riktig Devon skall se ut? Hilding är en riktig linslus.
På återseende / Inger och killarna
Ps Skriv gärna en kommentar och ge adressen till dina vänner Ds
+
Åsa sa,
januari 17, 2010 den 15:57
Hahaha…ja du är helt otrolig i dina kommentarer…får mig ett gott skratt varje gång…tjingeling för ett tag
Kramar //Åsa
Agneta i Luleå sa,
januari 18, 2010 den 11:16
Hej! Den här bloggen är väldigt “säljande” med sina charmiga foton och beskrivande texter. Följer den med spänning och försöker tygla min kattungesjuka, haha. Lycka till med kullen!
Agneta (med vita devonen Elva, om det säger dig något)
Inger sa,
januari 23, 2010 den 16:38
Om jag inte har fel så åkte du med mej från utställningen i Boden
Agneta i Luleå sa,
januari 29, 2010 den 21:31
Det stämmer bra!
Maria sa,
januari 26, 2010 den 15:27
Hej! Trots att jag själv har en Devon Rex kille på snart 6 månader med namnet Dexter, så blir jag enormt kattungesjuk när jag ser dina bilder på killarna. Funderar starkt på om inte Dexter skulle må bra av att ha en kattkompis trots att jag är hemma på dagarna. Dina killar är ursöta, ser verkligen fram emot att få se fler bilder. Lycka till i fortsättningen!
Maria
kintzas sa,
januari 27, 2010 den 14:00
Hej Maria
Du är så välkommen att flura på kissebäbis från mej, som du redan sa själv så vill Devon gärna ha en kompis. Jag har ju själv två stycken och dom dras som magneter mot varandra och nu när inte Leo finns mer så är det ännu mer markant. Jag funderar om jag inte skall behålla en av killarna så det där med bäbis sjuk förstår jag. Alla killarna är väldigt sociala så det bli i så fall svårt att välja.
Inger
Mia sa,
april 7, 2010 den 21:52
sitter bara och kikar runt på drömkatten =) en Rex. Och ville bara tala om vilka bedårande kattungar du har =)
Nu letar vi en hankatt för sällskap och som kan kastreras så snart som möjligt men man kan ju alltid kika runt lite på “ögongodis” och drömma vidare.
Jag har inte råd helt enkelt att köpa en raskatt!
Men önskar alla kattungarna lycka till
//Mia